Hur kunde det bli så att SD kom in i riksstaden? Ja jag vet egentligen själv inte vad det betyder och ingen aning vad SD står för men här har ni svaret:  

Så det är ju bara till att tacka eller hata expressen för att de la ner så mycket tid och energi på sverigedemokraterna att de lyckades komma in i riksstaden. Det här är ju bara hur lagen om attraktion fungerar!

Så nu när ni vet det, tänk på det ni egentligen vill ha!

Som en klok person en gång sa: "Tänk på vad du önskar dig, du kanske får det..."

Det här är i alla fall det jag tänker lägga ner mycket tid på ;)

Ha det så bra!

Kram Maggie  

För er som inte vet lever jag efter attraktionslagen. Där man blir det man mest tänker på och att man kan visualisera sig till bättrre hälsa mer pengar osv. Men det jag nu förstått är att man inte bara kan tex. tänka på pengar och sedan få det, utan man måste känna sig rik sammtidigt som man mår bra. Det är det viktigaste.

För visst är det bra om man både kan må bra och visualisera pengar varje dag, men blir inte det lite jobbigt och det kan nog också kännas ganska frustrerande när pengarna inte kommer så fort man hoppats på utan må bra så ordnar sig resten, det är det viktigaste men det klart om du blir lika lycklig varje gång du tänker på pengar så är ju det toppen! :)

Ha en bra dag

Kram Maggie

Oavsett om du tror att du kan eller inte kan så har du rätt...

- någon känd person

Learn to love

learn to forget

learn to say sorry

learn to get

a life with no ending

better believing now, now, now

I try to help you

I try to save you

I try to believe you

but your words sounds empty

Kan skrämma mig ibland...
Jag kan drömma på natten om tex. en viss person som man inte träffat på jätte länge och plöttsligt dyker den personen upp nästa dag på nästan exakt samma ställe som i drömmen.

Dagen eller natten då det var en flygkatastrof då ett flygplan hade krashat ner i ett bostadsområde, den natten drömde jag att jag var med då flygplanet krasha och såg allt det där och kände alla känslor som om det vore på riktigt.

Sen en natt precis innan skolan började drömde jag att jag satt i ett helt annat klassrum än vad som fanns på skolan och tänkte vad jag gör här egentligen? Sen 4 dagar senare bytte jag skola och satt i just det klassrummet som jag drömt om.

Kanske man skulle ta och lyssna på sitt undermedvetna lite mer...

Ska titta lite på tv nu och sen ska jag lägga mig :) Så godnatt

Kram Maggie

Jo jag har kommit på det, svaret var lite väl för enkelt haha :)

Svaret fanns till och med i frågan och det här är även allas svar:

Hur är jag hemma då?

- Avslappnad

- Självsäker

- Pratglad

- mig själv helt enkelt :)

Men så fort det kommer in en okänd eller någon som jag känner genom dörren så förvandlas jag till:

- Spänd

- Osäker

- Tystlåten

- Någon helt annan än den jag egentligen är ... Om jag ens kliver ut ifrån rummet det vill säga...

Så vad ska man då göra för att behålla den första delen HELA TIDEN?

Jo, stå emot sig själv och tvinga sig att inte ändra på någonting, varför ska man egentligen ge folk en annan jag än den man är? Det finns en tjej eller flera egentligen men en som känner mig riktigt bra och det är hon som skriver nu...

"När jag är med Maggie är hon jätte rolig och vi skrattar HELA tiden. Man känner kontakten och det är mest hon som pratar fast det är annars jag som är pratkvarnen! Man känner att hon verkligen är sig själv. Sen om jag tar med mig en kompis eller om vi åker hem till min kompis blir hon som en helt annan människa, det går nästan inte att beskriva eftersom det är en helt annan person, dock så är hon oxe på stjärntecknet men skulle inte förvåna mig om hon hade lite tvilling i sig..."

Tack för det... Nä men jag förstår helt, och jag jobbar faktiskt på det och än så länge går det jätte bra :) 

Ha det så jätte bra!!

Kram Maggie

Hur tar man egentligen reda på vem man är?
Det är så sjukt eftersom jag inte ens vet det själv.

Jag spelar en roll hemma, en annnan i skolan och så har jag en roll för varje människa jag umgås med.

Hur ska jag alltid vara mig själv egentligen??

Jag kan ju ta ett exempel på det också.

Hemma är jag som mest mig själv, då är jag inte orolig utan helt lugn HELA tiden. Jag är helt lagom på allt.

Sen så har vi ju skolan. Där försöker jag hitta min roll och är lite blyg fast jag inte vill vara med dig, jag säger inte hej fast jag vill det och låssas som att jag inte ens ser vissa människor fast jag vill se dem.

Sist men inte minst så har jag ju en för varje person.

Om personen jag pratar med för minuten är jätte tystlåten, då börjar jag prata för att det inte ska bli pinsamt.

Om personen därimot är jätte pratsam, är jag tyst eftersom jag tycker att det räcker när det är en som pratar.

Om personen har en tuff attityd svär mycket ex. Ja då vågar jag också svära och vara lite tuff.

Och om personen är jätte snäll och typ aldrig säger typ... Ja då haffar jag på där också och tänker jätte noga på vad jag säger.

Och om jag sitter i en grupp så är jag helst tyst för att jag är rädd att folk inte ska lyssna på vad jag säger.

Då kan man ju fråga sig, är inte detta stressigt?

- Nej, det är det faktiskt inte, eftersom jag har kommit in i det där så det har blivit som en rutin och jag vet inte hur man kommer loss.

Jag återkommer när jag hittat svar på frågan.

P.S

Jag är fortfarande lika lyckligt, vill just nu ta det andra steget :)

Kram Maggie :)

You can pretend like you can´t stand me at all

You can pretend too be an angel and watch other people fall

You can laugh and give the fake smile if you want

but i see the real you

through that shell you do

This won´t last for long

and it can be an awful song

but why waste my time on someone who lives undercover?

but I now my power

I can see the real you

can you see it too?

Det handlar inte om att bli den man vill utan det handlar om att bli den man inte är, att inte fejka något utan det ska vara på riktigt om det ska vara nåt.

Tex. att inte säga att man gillar en människa när man i själva verkan hatar just den människan.